Idag har jag lämnat in bilen på service, lyckats åka buss tillbaka, jobbat ett par timmar, sett Lina och Tobias fantastiska hus, myst med Nathalie och emellan allt detta busat massor med min fina 2,5åring som numera kan massor av färger. Allting är "Mamma den är vit, mamma den är rosa, mamma den är blå" och hon kan olika nyanser också. Alltså denna utveckling man som förälder får följa är så fantastisk, man är så stolt över minsta lilla och hos mig handlar det aldrig om jämförelse med andra barn utan berättar jag något som Emilia kan eller har lärt sig är det från mitt stolta mammahjärta. Hon har börjat stå på ett ben nu och tycker det är jättehäftigt så man måste se imponerad ut och säga "ååh woow emilia" sen låtsatsramlar hon. Alltså älskling!!! Så härlig ålder. 2,5 år och livet leker. Lite juice och yoghurt på morgonen och hon är nöjd och dagen blir automatiskt bra. Imorgon ska hon till daigs och på em ska vi till lek och buslandet, med oss dit tar vi lekfarbror Alexander! Så kul! Bästa är att jag inte måste köra, haha ååh lattemamman! Nä nu ska jag sova! Kram